Dalunde om utsläppshandeln: Nu skriver vi klimathistoria i EU!

Jakop Dalunde i EU-parlamentet

Idag har EU-parlamentet klubbat igenom några av de absolut viktigaste delarna av EU:s klimatpaket, Fit for 55. Med den nya lagstiftningen tar EU ett avgörande steg framåt i den gröna omställningen.

Jakop Dalunde (MP), som varit med och förhandlat fram uppdateringen av EU:s utsläppshandel kommenterar:

• Idag skriver vi klimathistoria. Jag är oerhört stolt över att ha varit med och förhandlat fram uppdateringen av EU:s utsläppshandel. Vi har redan klara bevis för att utsläppshandeln har minskat de fossila utsläppen i EU. Nu breddar vi EU:s viktigaste klimatverktyg och fullt ut inkluderar flyget, sjöfarten och landtransporter. Detta är en grön seger, säger Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.  

• Nu är det slut på gratisutsläppen för flyg, och sjöfarten måste äntligen börja betala för sina utsläpp. Att dessa sektorer nu äntligen inkluderas på riktigt i utsläppshandeln är en oerhört viktig förbättring, eftersom det ökar trycket på att ställa om. Det har varit enormt framgångsrikt i andra sektorer, säger Jakop Dalunde (MP). 

• Dock finns det fortfarande kvar fossila subventioner för Europas smutsigaste industrier, tack vare Sara Skyttedal och resten av det konservativa blocket. Jag hade velat ta bort den gräddfilen helt, så att hela industrin måste betala för vad de släpper ut. Det hade snabbat på omställningen ytterligare, säger Jakop Dalunde (MP). 

• En annan historisk framgång är att vi nu får på plats klimattullar till EU. Det betyder att det kommer bli dyrare att importera varor till EU som inte uppfyller våra klimat- och miljökrav. Vi säkerställer alltså att EU:s industrier inte missgynnas jämfört med smutsiga industrier i andra länder, samtidigt som vi driver på omställningen internationellt, säger Jakop Dalunde (MP). 

• Nu skapas också en ny utsläppshandel för vägtrafik och utsläpp från uppvärmning av byggnader. Det är bra att vi börjar ta itu med även dessa utsläpp. För oss gröna är det viktigt att detta inte ersätter redan existerande klimatpolitik på nationell nivå, inte minst den svenska koldioxidskatten, säger Jakop Dalunde (MP). 

• Omställningen måste vara rättvis och ska inte slå hårdast mot samhällets mest utsatta. Därför är det viktigt att den sociala klimatfonden nu kommer på plats.  Eftersom det är upp till medlemsstaterna att bestämma hur pengarna från fonden ska användas i detalj, hoppas jag att den svenska regeringen tar sitt ansvar. Vi måste stötta socioekonomiskt utsatta hushåll i omställningen till ett 100% förnybart energisystem, säger Jakop Dalunde (MP).

Bakgrund

Utsläppshandeln är den europeiska motsvarigheten till en koldioxidskatt, men istället för en skatt på utsläpp är det ett handelssystem. Det fungerar så att EU begränsar hur många utsläppsrätter det finns, det vill säga hur mycket koldioxid som får släppas ut av industrin och energiproducenterna varje år. Utsläppsrätterna auktioneras därefter ut till industrin och energiproducenter, vilket gör att det är marknaden själv som sätter priset. Därefter kan aktörerna själva köpa och sälja utsläppsrätterna på en marknad. 

Är det dyrt att köpa utsläppsrätter så är det dyrt att släppa ut. Men det betyder också att det blir ännu mer ekonomiskt att ställa om, och minska användningen av fossila bränslen i industrin. Prisutvecklingen för utsläppsrätter bidrar därför till att fasa ut kol, olja och fossilgas ur hela ekonomin. Det betyder också att man på EU-nivå kan bestämma hur mycket som får släppas ut på ett givet år och sätta en tydlig målsättning för minskning av utsläpp och när sektorer inte längre kommer kunna köpa utsläppsrätter.

Eftersom att EU ETS är ett marknadssystem agerar det inte bara på tillgång och efterfrågan här och nu, utan också på prissignaler och förväntningar kring den framtida utvecklingen. Om bolag i behov av utsläppsrätter gör en bedömning av att priset kommer stiga på tio års sikt blir de mer benägna att ställa om under samma tidsperiod. 

Revideringen av EU.s utsläppshandel ETS är en del av kommissionens stora klimatsatsning, reformpaketet “Fit For 55”. Namnet avser EU:s mål om 55 procent utsläppsminskning till 2030.

Utsläppshandeln är en av de lagstiftningar som uppdateras inom ramen för klimatpaketet. Efter långa förhandlingar nådde EU-parlamentet och medlemsstaterna i rådet en överenskommelse om utsläppshandeln i december 2022. Det är detta resultat som parlamentet godkänt idag.

Överenskommelsen innebär bland annat följande: 

• Ambitionsnivån: Med nuvarande lagstiftning så minskar antalet utsläppsrätter med 43 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå. I Kommissionens förslag på ny lagstiftning var minskningen 61 procent till 2030. Den överenskommelse som nu nåtts innebär en något högre ambitionshöjning än i Kommissionens förslag, motsvarande 62 procents minskning till 2030 jämfört med 2005 års nivå.

• Klimattullarna (CBAM): Klimattullarna, eller formellt “gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, kommer med överenskommelsen att införas successivt och omfatta järn, stål, elektricitet, gödsel och cement likt i kommissionens förslag, men dessutom att inkludera vissa plaster (polymerare) och vätgas, vilket den gröna gruppen i Europaparlamentet varit pådrivande för.

• Den fria tilldelningen: Den fria tilldelningen är länken mellan utsläppshandeln och klimattullarna och har varit en subvention för de delar av industrin som är utsatta för internationell konkurrens, där industrin fått en viss mängd utsläppsrätter gratis istället för att behöva köpa dem på auktion. Med de nya klimattullarna försvinner anledningen att ha fri tilldelning. Med överenskommelsen så kommer 48,5 procent av den fria tilldelningen att vara borta till 2030 och den fria tilldelningen att vara helt avskaffad 2034. Den gröna gruppen hade velat se att minst 50 procent av den fria tilldelningen avskaffades 2030 och att den fria tilldelningen var fullt avskaffad senast 2032.

• Sjöfarten: Som del av överenskommelsen så kommer nu rederierna att behöva betala för 100 procent av sina utsläpp för resor mellan två hamnar inom EU och 50 procent av sina resor mellan en hamn i EU och en hamn utanför EU från 2024. Det är första gången sjöfartens utsläpp prissätts. Fartyg större än 5000 GT (bruttodräktighet) omfattas, men lagstiftningen kommer att ses över av Kommissionen 2026 för att potentiellt omfatta även mindre fartyg, mellan 400 och 5000 GT.

• Flyget: Den fria tilldelningen till flyget ska avslutas 2026, icke-CO2 utsläpp för flyg som står för en stor del av klimatpåverkan ska för första gången i EU:s historia börja beräknas och 2028 ska det komma ett lagförslag på hur dessa ska inkluderas i utsläppshandeln. Utsläppshandeln kommer också breddas till att även inkludera internationella flyg mellan EU och tredjeländer 2027 om CORSIA inte substantiellt har förbättras till dess. (CORSIA behöver kunna nå net-zero målet 2050, och CORSIA behöver täcka 70% eller mer av internationella flygs utsläpp för att denna provision inte ska träda i kraft).

• Fonderna: Som del av överenskommelsen kommer det att inrättas en social klimatfond, där intäkter går till insatser för att göra omställningen så rättvis som möjligt. Dessutom höjs anslagen till innovationsfonden, vilket är en EU-fond som stöttar teknik och innovationer som ligger i framkant för den gröna omställningen. Pengar från ETS:en går även till moderniseringsfonden, som stöttar omställningen i de EU-länder som har svårast att ställa om och sämst ekonomiska möjligheter att göra det.