2020-12-16 18:19Pressmeddelande

Tydliga gröna avtryck i EU:s budget

Idag, onsdag den 16:e december, har EU-parlamentet godkänt EU:s långtidsbudget. Den sjuåriga budgetramen uppgår till cirka 1085 miljarder euro och krispaketet, som ska hjälpa Europa ekonomiskt genom pandemin, till 750 miljarder euro. Sammantaget motsvarar det ungefär 16 stycken svenska statsbudgetar (2021). Det är första gången den gröna gruppen haft en representant med vid förhandlingarna om långtidsbudgeten.
Efter många turer enades rådet och parlamentet till slut om en överenskommelse den 10 november 2020. En avgörande aspekt av den nya långtidsbudgeten har varit rättsstatsmekanismen, som rådet och parlamentet enades om den 5:e november. Mekanismens syfte är att villkora utbetalningar mot att medlemsländer respekterar rättsstatens principer. Förslaget har dock urvattnats flera gånger för att blidka motstridiga länder som Polen och Ungern. 


Medlemsländerna har haft svårt att enas om mekanismen, men på rådsmötet den 10-11 december kunde man till slut komma vidare. Ungern och Polen kunde där släppa sitt veto mot långtidsbudgeten genom att rådet antog en icke-bindande resolution om att Europadomstolen ska pröva förordningen innan den börjar tillämpas. 
Detta gjorde att rådet kunde anta långtidsbudgeten och nu har även EU-parlamentet sagt sitt. Budgeten röstades igenom med röstsiffrorna: 548+/81-/66ab


Miljöpartiets EU-parlamentariker röstade för att godkänna budgeten som antogs med bred majoritet och kommenterar:

- Det är bra att EU äntligen enats om långtidsbudgeten. Vi är mitt inne i en djup ekonomisk kris och en allvarlig klimatkris. EU-budgeten är en viktig pusselbit i att möta dessa utmaningar. Men det är viktigt att budgeten används på rätt sätt. Fossila investeringar finns tyvärr fortfarande med i budgeten och bara 30% ska gå till klimatet. Vi gröna har kämpat för 50%, säger Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna

- Man märker att vi gröna har varit vid förhandlingsbordet. Ökade satsningar på biologisk mångfald och att kommissionen nu tvingas att följa upp klimatsatsningar på ett nytt sätt är viktiga steg mot en klimatsäkrad budget, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna

- Som ansvarig för ett av parlamentets 15 flaggskepps- program är det oerhört glädjande att vi lyckats fördubbla stödet till det civila samhället i våra medlemsländer. Det är människor som går samman för att kämpa för sin frihet och rätt att organisera sig som står vid fronten i kampen för EU som en demokrati. Nu har vi sett till att det finns ett tydligt finansiellt stöd för deras verksamheter, säger Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och rapportör för Rights and values programmet.

- Även den nya rättstatsmekanismen är ett viktigt första steg för att ge kännbara konsekvenser för Orbáns gäng. Tyvärr är den dock alldeles för svag. Vi hade velat se en bredare mekanism där även inskränkningar av grundläggande rättigheter ska kunna utlösa mekanismen. Det kommer vi gröna att kämpa för framöver, säger Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.

Bakgrund:
Överenskommelsen om den nya långtidsbudgeten innebär att 10 EU-program tillförs 15 miljarder euro jämfört med medlemsstaternas position från juli 2020. Däribland forskningsprogrammet Horizon Europe, programmet för rättigheter och värden och EU:s utbytesprogram för studenter, Erasmus+. Sammanhållningspolitiken och jordbruksstödet är fortsatt budgetens största utgiftsposter. De utgör tillsammans cirka två tredjedelar av hela budgetramen. 

Rådet och Parlamentet enades även om en rättsstatsmekanism den 5 november 2020. Mekanismen är tänkt att villkora respekt för rättsstatens principer till utbetalningar från EU-budgeten. Överenskommelsen är smalare i sin tillämpning jämfört med kommissionens förslag. I det initiala förslaget från 2018 skulle en “generell brist när det gäller rättsstatens principer” kunna utlösa mekanismen. I den slutgiltiga texten listas istället ett antal specifika överträdelser som kan utlösa mekanismen:  
äventyra domstolsväsendets oberoende

Efter överenskommelsen lade Polen och Ungern in sina veton mot egna medel-beslutet (som kräver enhällighet) för att blockera mekanismen. De lade ner sina veton efter att rådet antagit en deklaration den 11 december 2020. Kommissionen får genom den nya deklarationen i uppdrag att ta fram riktlinjer hur förordningen ska tolkas. Europadomstolen ska även pröva förordningen innan den börjar tillämpas, vilket Europaparlamentet starkt kritiserar. Villkorsmekanismen gäller från och med den 1 januari 2021. Parlamentet menar att lagen också måste börja tillämpas då, annars agerar kommissionen i strid med EU:s fördrag. 


 
Kontakt:
Beata Thor
Pressekreterare
Miljöpartiet de gröna i EU-parlamentet
beata.thor@mp.se
+32 4-561 64 55 9

 


Om Miljöpartiet de gröna i EU-parlamentet

Miljöpartiet de Gröna i Europaparlamentet