Nu avgörs framtiden för EU:s klimatpolitik

Efter ett år av intensiva förhandlingar ska EU-parlamentet nu rösta om avgörande delar av EU:s klimatlagstiftning. Bland annat klimattullarna, utsläppshandeln, lagstiftningen om kolsänkor och CO2-krav på bilar är uppe för beslut. Beslut som är avgörande om EU ska klara sina egna klimatmål och leva upp till Parisavtalet. 

- Klimatet kan inte vänta. Det har vi miljöpartister sagt i många år nu. Den här veckan är ett gyllene tillfälle för EU att vässa sin klimatpolitik och på riktigt sänka utsläppen. En chans som högern i EU-parlamentet gör allt de kan för att förstöra, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker.

En av de lagstiftningar som är uppe för omröstning är utsläppshandeln. Miljöutskottets förslag skulle innebära utsläppsminskningar på runt 67 procent till 2030 och ett successivt avvecklande av den fria tilldelningen. Förslaget hotas dock från höger. 

- Konservativa och liberaler vill urvattna och försvaga utsläppshandeln. Det riskerar bland annat innebära att de stora utsläpparnas största gräddfil, den fria tilldelningen, blir kvar en bra bit in på 2030-talet. Vi gröna vill avskaffa alla fossila subventioner. Alla ska betala för sina utsläpp, säger Jakop Dalunde (MP), EU-parlamentariker som varit den gröna gruppens förhandlare kring utsläppshandeln i EU-parlamentets industri- och transportutskott.

Även lagstiftningen om utsläpp från skog och mark, LULUCF, och ansvarsfördelningsförordningen, ESR, är uppe för beslut. Det här är lagstiftning som sätter ramarna för utsläppen från de sektorer som inte ingår i utsläppshandeln, och reglerar bland annat hur stor EU:s kolsänka ska vara. Kommissionens förslag är att det årliga nettoupptaget av kol i skog och mark ska vara 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter; Moderaterna har tidigare under förhandlingarna lagt förslag om att kolsänkan ska vara så liten som 225 miljoner ton.. 

- När vi gröna vill använda naturens eget kretslopp och låta skog och mark binda mer koldioxid så vill moderater och centerpartister inte ha bindande lagstiftning på det här området överhuvudtaget. Moderaterna har under förhandlingarna till och med lagt förslag som innebär en lägre målsättning än storleken på EU:s sänka idag. Det är en skandal, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker och förhandlare för lagstiftningen om ansvarsfördelning (ESR) i transportutskottet och jordbruksutskottet. 

Även lagstiftningen om CO2-krav för nya bilar och lätta lastbilar är uppe för beslut. Kommissionen vill se nollutsläpp från nyförsäljningen 2035, ett mål som konservativa i EU-parlamentet försöker skjuta ner. 

- För att driva på omställningen av fordonsflottan måste EU reformera den här lagstiftningen så fort som möjligt. Det är både viktigt med skarpa regler i närtid som skyndar på elektrifieringen av fordonsflottan och att det sätts upp ett tydligt mål för när alla nyproducerade bilar ska ha nollutsläpp vid avgasröret. Tyvärr finns det en stor risk för att en högermajoritet i EU-parlamentet lyckas med att kraftigt försvaga det här förslaget, säger Jakop Dalunde (MP), EU-parlamentariker.

Länk till DN Debatt med Pär Holmgren och Jakop Dalunde: https://www.dn.se/debatt/konservativa-och-liberaler-motarbetar-eus-klimatmal/ 

Jakop Dalunde deltar i debatten om utsläppshandeln på idag tisdag förmiddag. 

Pär Holmgren deltar i debatten om utsläpp från markanvändningssektorn och ansvarsfördelningsförordningen på idag tisdag eftermiddag. 

Omröstningarna går av stapeln onsdagen den 8:e juni kl. 12.30 - 14.30, respektive 17.00-18.00.

Bakgrund om förslagen inom Fit for 55 som är upp till beslut i EU-parlamentet denna vecka

• Utsläppshandeln (EU ETS). Kommissionens förslag innebär nollutsläpp från industrin 2041. Det finns chans till en skärpning i EU-parlamentet. Konservativa krafter försöker försena infasningen av nya sektorer som sjöfarten och behålla fri tilldelning under en längre period. 

• Klimattullarna (CBAM). Avgörande omröstningar i EU-parlamentet om fri tilldelning i utsläppshandeln ska få vara kvar för de sektorer som ingår i klimattullarna. Dessutom vill vi gröna att klimattullarna breddas till fler typer av varor och produkter. 

• Utsläpp från markanväningssektorn (LULUCF). Lagstiftning om hur stor kolsänkan från skog och mark ska vara. Kommissionens förslag är 310 miljoner ton CO2, Moderaterna föreslår 225 miljoner ton, vilket till och med är lägre än nuvarande kolsänka på 250 miljoner ton. 

• Ansvarsfördelningsförordningen (ESR). Lagstiftning om klimatmål för de sektorer som inte ingår i utsläppshandeln. 

• CO2-krav för bilar och lätta lastbilar. Kommissionen föreslår att alla nya bilar ska ha nollutsläpp 2035. Lagstiftning som idag inte innehåller något sådant årtal. 

• Sociala klimatfonden. Ett förslag om att inrätta en EU-fond som ska kompensera för sociala effekter när priset på att släppa ut blir högre. Fonden ska till exempel kunna gå till att renovera och isolera byggnader för att minska uppvärmningskostnaderna.