2022-11-24 12:37Pressmeddelande

Europaparlamentet röstade för att avskaffa Energistadgefördraget - nu måste Sverige göra sin del!

Idag röstade Europaparlamentet om det kontroversiella Energistadgefördraget. I ett historiskt beslut har man uppmanat EU-kommissionen och medlemsländerna att avveckla fördraget så fort det går. Energistadgefördraget innebär att energibolag kan stämma stater som gör deras investeringar olönsamma, vilket i synnerhet använts för att stoppa avveckling av fossil energi. 

 –  Dagens beslut sänder en stark signal till medlemsländerna att gå ur fördraget och bana väg för den förnybara energi som behövs i klimatomställningen. Inte minst är det en signal även till Sveriges regering om att följa länder som Italien, Tyskland och Frankrike och lämna energistadgefördraget, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (mp).

Fördraget bidrar till att försvåra energiomställningen eftersom det gör det möjligt för olje- och gasföretag att stämma stater på miljardbelopp.

 – Den gröna gruppen i EU-parlamentet har krävt att EU-kommissionen samordnar ett gemensamt utträde ur fördraget. Den uppfattningen vann i dagens omröstning, med bred marginal, säger Pär Holmgren.

Nu ligger bollen hos kommissionen, men även hos medlemsländerna. Den svenska regeringen bör lyssna på signalen från EU-parlamentet.
 
 

 Bakgrund

Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty) innebär att energibolag kan stämma stater som gör deras investeringar olönsamma. Nästan alla EU:s medlemsländer, inklusive EU-kommissionen tillhör Energistadgefördraget. Avtalet ingicks efter Sovjetunionens fall med länder som Mongoliet, Uzbekistan och Kazakstan. Syftet med avtalet var både att skydda investeringar från väst i de nya och instabila demokratierna för att säkra energiförsörjningen, och även för att underlätta för investeringar i energisektorn i västeuropa. 

Avtalet innebär en typ av investeringsskydd. När eventuella tvister behöver lösas kan det leda till skyhöga böter för stater och besluten kan inte överklagas. Framförallt har denna möjlighet används när ambitiösa länder vill gå längre än de privata bolagen i klimatomställningen. Detta har bland annat skett när energibolagen RWE och Uniper den nederländska staten efter beslutet att avveckla all kolkraft till 2030. Även av svenska staten ägda Vattenfall har använt sig av energistadgefördraget, då de stämde Tyskland att betala 25 miljarder kronor som motkrav för att bolaget skulle dra tillbaka sin stämningsansökan när landet höjde sina klimatambitioner. 

 


Om Miljöpartiet de gröna i EU-parlamentet

Arbetet i Europaparlamentet I Europaparlamentet arbetar våra ledamöter med frågor som rör miljö, klimat, hållbara transporter, energi, jämställdhet, migration och demokrati. Alice Bah Kuhnke är ledamot av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hon är även vice ordförande i Gröna Gruppen. Pär Holmgren är ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och ersättare i jordbruksutskottet och utskottet för transport och turism. Jakop Dalunde är ledamot i utskottet för transport och turism och ersättare i utskottet för industrifrågor, innovation, forskning och energi, samt ersättare i utskottet för utrikesfrågor.


Kontaktpersoner

Christian Valtersson
Policy- och kommunikationschef
Christian Valtersson